Kortbedrägeri: spärra kortet, reklamera och få tillbaka pengarna

Kortbedrägeri är när ditt betalkort eller kontokort används utan lov för att betala i butik eller på nätet, ofta utan att bedragaren ens har tillgång till det fysiska kortet, skriver Polisen. Kortuppgifterna kommer från dataintrång, nätfiskemejl och kampanjer eller från olovlig avläsning av kortet, så kallad skimning. Under 2025 ökade anmälningarna av kortbedrägeri utan fysiskt kort med 8 867 brott, eller 10 procent, och det var en av de brottstyper som ökade mest enligt Brå.

1. Spärra kortet direkt

• Ring bankens eller kortutgivarens spärrtjänst. Använd inte numret som en bedragare ringde från, utan leta själv upp bankens nummer; ofta finns ett spärrnummer som är bemannat dygnet runt.
• Spärren skyddar dig: när du har anmält att kortet ska spärras ansvarar du inte för något belopp som dras därefter, om du inte själv har medverkat svikligt (betaltjänstlagen 5 a kap. 4 §). Dröjer du kan du däremot själv bli betalningsskyldig.
• Polisen kräver att kortet är spärrat innan du polisanmäler, oavsett om du har kortet kvar eller inte.

2. Polisanmäl

Är kortet stulet eller borttappat, eller har pengar dragits efter att en okänd person kontaktade dig via sms, Swish, telefon, internetköp, mejl eller i hemmet, ringer du 114 14. Har pengar dragits på ett okänt sätt från ett konto som är kopplat till ett kort du fortfarande har, kan du göra en webbanmälan på Polisens webbplats. Den kräver svenskt personnummer eller samordningsnummer. Ta fram kontoutdraget, så att du ser vilka försäljningsställen bedrägeriet har skett på.

3. Reklamera till banken

• Reklamera skriftligt, så att du kan bevisa att du har klagat. Konsumentverket har brevmallar för att anmäla obehöriga transaktioner.
• Gör det så snart det kan ske. Lagen sätter en yttre gräns: har banken informerat dig om transaktionerna måste du underrätta den inom 13 månader från att beloppen drogs, annars ansvarar du för hela beloppet. Konsumenternas Bank- och finansbyrå anger två månader som ett riktmärke, men det är inget lagkrav.
• Banken ska återställa kontot omedelbart och senast i slutet av bankdagen efter att den fick kännedom om transaktionen. Finns det anledning att misstänka att transaktionen var behörig får banken skälig tid att undersöka saken, och kommer den fram till att du är betalningsansvarig kan du behöva betala tillbaka.
• Banken har bevisbördan för att transaktionen genomförts korrekt och för att du har varit grovt oaktsam; du ska göra det antagligt att uttagen var obehöriga.

Vad kan du få betala själv?

Två saker har förändrat bedömningen till din fördel. Efter en dom i Högsta domstolen krävs det, för att du ska stå för hela beloppet, att du var medveten om och insåg risken men ändå agerade på bedragarens uppmaning, och banken har bevisbördan. Och kortuppgifter plus en engångskod via sms uppfyller inte kravet på stark kundautentisering: i ett ärende hos ARN fick banken därför stå för ett kortköp på cirka 57 000 kronor, oavsett om kontohavaren hade varit grovt oaktsam.

Undantaget är betalningar som du själv har genomfört. ARN, tingsrätten och hovrätten har ansett att en Swishbetalning eller en annan överföring som du gjort på bedragarens anvisning inte är en obehörig transaktion, och Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd. Konsumenternas Bank- och finansbyrå varnade i oktober 2026 också för bedrägerier där konsumenter luras att godkänna en ansökan om kreditkort med BankID, som sedan kopplas till Apple Pay eller Google Pay. Reklamera sådana betalningar så snart som möjligt.

4. Om banken säger nej

1. Klaga till bankens klagomålsansvarige, som ibland kallas kundombudsman. Hen bör svara inom 14 dagar och måste motivera ett avslag.
2. Anmäl tvisten till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) inom ett år från att du första gången klagade till banken. Det kostar 150 kronor, värdet måste vara minst 3 000 kronor och handläggningen tar normalt cirka sex månader. ARN:s beslut är rekommendationer, men bankerna följer dem i stort sett alltid.
3. Kostnadsfri vägledning får du hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå på 020 10 54 00 (vardagar 9–12). Du kan också pröva tvisten i domstol, där Konsumentombudsmannen i vissa fall kan biträda dig.

Så gör du kortet till ett svårare mål

• Spärra kortet för internet- och utlandsköp och för kontantuttag, och öppna funktionerna bara när du ska använda dem.
• Godkänn köp på nätet med biometri, som ansiktsigenkänning eller fingeravtryck, i stället för kod om det går.
• Låt inte webbutiker spara dina kortuppgifter, och handla på nätet med ett kort som inte är kopplat till lönekontot.
• Dölj knappsatsen när du slår in koden, förvara aldrig koden tillsammans med kortet och välj en annan automat om knappsatsen eller kortläsaren går att vicka på.
• Lämna aldrig ut koder eller kortuppgifter till någon som frågar i telefon, sms eller mejl.
• Lämna inte kortet obevakat. ARN har ansett att det är grovt oaktsamt att lämna kortet på ett hotellrum, även om rummet är låst.

Spärra först, polisanmäl och reklamera sedan. Och ge aldrig en kod till den som ringer.