Bluff-sms och bluffsamtal: PostNord, Skatteverket, ”banken”, BankID och ”Hej mamma”

Bluffmeddelanden fungerar för att de liknar det du får varje dag: ett paket, en återbäring, en varning från banken, ett meddelande från ett barn. Fällan är länken, koden eller betalningen: länken leder till en övertygande kopia av en riktig webbplats som vill ha en avgift, dina kortuppgifter eller att du loggar in med BankID. Under 2025 anmäldes 232 862 bedrägeribrott i Sverige enligt Brå, och i en undersökning från Ipsos för PostNord uppger 49 procent att de någon gång utsatts för bedrägeriförsök på nätet eller via bluff-sms.

Vad gör myndigheter och företag på riktigt, och vad gör de aldrig?

• PostNord skickar normalt aldrig mejl eller sms med länkar till betalsidor. Undantaget är försändelser från länder utanför EU där du kan behöva betala moms och ibland tull, och då går länkarna till postnord.se eller postnord.com.
• Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl, sms eller telefon, och använder inte QR-koder. Kontouppgifter lämnar du bara i Skatteverkets e-tjänster.
• Kronofogdens medarbetare ringer aldrig upp dig och ber dig starta BankID för att identifiera dig. Om du har en skuld syns den på Mina sidor hos Kronofogden.
• Banken ringer inte för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter, enligt bankernas kampanj Svårlurad.
• Myndigheter, banker, polis och företag kontaktar dig aldrig för att be dig logga in med eller ladda ner ett nytt BankID, skriver BankID.
• Polisen kontaktar dig aldrig med en automatiserad röst på engelska.

Hur går de vanligaste bluffarna till?

• Paketet som väntar: ett sms eller mejl i PostNords namn om en avgift för en försändelse, ofta inför black week och jul. Länken leder till en falsk betalsida.
• Skatteåterbäring eller betalningskrav: ett meddelande i Skatteverkets namn om att ditt bankkonto saknas, att deklarationen är granskad eller att du har ett betalningskrav.
• Samtalet från ”banken”: någon ringer, ibland från ett nummer som ser äkta ut, säger att något har hänt med ditt konto och vill att du identifierar dig med BankID eller låter dem fjärrstyra datorn. Avsändare kan förfalskas, så kallad spoofing.
• Sms om ett lån: ett sms säger att ett lån har beviljats och att du ska ringa ett nummer om det inte stämmer. Ring inte: du kan inte kopplas vidare till bankens säkerhetsavdelning, varnar Svårlurad.
• ”Hej mamma” eller ”Hej pappa”: Polisen kallar det sms-barn. Någon påstår sig vara ditt barn eller barnbarn med nytt nummer och ber snart om hjälp med en betalning via Swish eller banköverföring.

Hur kontrollerar du utan att klicka?

1. Klicka inte på länken, svara inte och ring inte numret i meddelandet.
2. Öppna själv den officiella appen eller webbplatsen hos banken, PostNord, Skatteverket eller Kronofogden och se om samma sak syns där.
3. Titta noga på webbadressen. Polisen ger exemplet polisens.se i stället för polisen.se: ett enda extra tecken leder dig till bedragarna.
4. Läs alltid texten i BankID-appen innan du godkänner, och välj avbryt om du är osäker. Använd aldrig BankID på uppmaning av någon annan.
5. Får du ett sms från ”ditt barn” med nytt nummer, ring det nummer du redan har sparat eller ställ en fråga som bara ni två kan svara på.
6. Vidarebefordra bluff-sms till 7726 (SPAM på knappsatsen). Numret fungerar hos alla operatörer och hjälper dem att stoppa utskicket.

Vad gör du om du har klickat, betalat eller lämnat uppgifter?

1. Kontakta din bank direkt för att spärra kort och konto och, om det behövs, ditt BankID. Det är det första Polisen råder dig att göra.
2. Har du skrivit ett lösenord på en falsk sida? Byt det överallt där du använder det och slå på tvåfaktorsinloggning.
3. Spara bevisen: kontoöverföringar, sms, mejl och skärmbilder.
4. Polisanmäl. Bedrägerier som inte gäller kortbedrägerier anmäler du genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation; ring 112 om brottet pågår just nu.
5. Har någon använt dina uppgifter för att ta krediter? Läs vår guide om läckta uppgifter och id-kapning: där förklarar vi bedrägerispärren.

Hjälper ett antivirusprogram?

Delvis. I mobilen lägger vissa paket till kontroll av länkar och meddelanden, och Google Play Protect kan stoppa nedladdningen av overifierade appar som använder känsliga behörigheter som bedragare ofta utnyttjar. Det är ett användbart skyddsnät, inte minst för anhöriga som är mindre vana vid mobilen. Men inget ersätter vanan att kontrollera i den officiella appen först.

Det är inte meddelandet som är bluffen, utan länken, koden och BankID-inloggningen. Gå alltid själv till den officiella kanalen.