Är sidan säker? Så avslöjar du en bluffsajt innan du betalar

Är sidan säker att handla på? Svaret syns sällan på ytan. Polisen varnar för klonade eller falska webbutiker som är bra gjorda och ser äkta ut, och för annonser i sociala medier som ser ut att komma från företag du känner igen men där domännamnet kan vara manipulerat. Bedragarna använder även bilder och filmer av kända profiler. Risken är att du aldrig får varan, att du får en felaktig eller kopierad vara, eller att dina kort- och personuppgifter stjäls.

Hur vanligt är det?

Facebook är den sociala medietjänst som oftast nämns som platsen för bluffannonserna, och bara en tredjedel av dem som har sett en bluffannons har anmält den till plattformen, enligt Internetstiftelsen.

Hänglåset räcker inte

Hänglåset i adressfältet, eller att adressen börjar med https, betyder att informationen överförs krypterat och att webbplatsen hör ihop med adressen som visas. Det är ingen garanti för att butiken är seriös: de flesta bluffwebbplatser har numera också ett hänglås, skriver Internetstiftelsen. Samma sak gäller sigill som Trygg e-handel och logotyperna för Verified by Visa och Mastercard Identity Check, som bara är bilder som vem som helst kan klistra in. Om en butik verkligen har utmärkelsen Trygg e-handel kan du kontrollera i översikten över certifierade webbutiker på Trygg e-handels webbplats.

Kontrollera det här innan du betalar

1. Läs huvuddomänen, den sista delen av adressen före det första ensamma snedstrecket. Den ska vara rätt stavad och sluta med rätt toppdomän. Falska sidor ligger ofta på adresser som poiisen.se i stället för polisen.se, och bedragare kan lägga ett känt namn som subdomän, som i facebook.verifiedsecurity.net.
2. Kom dit själv. Klicka inte på annonslänkar i sociala medier, mejl eller sms, utan sök själv upp företaget, råder Polisen.
3. Sök på butikens namn och läs omdömen på flera ställen, inte bara på butikens egen webbplats. Tänk på att sökträffar märkta som sponsrade är köpta.
4. Kontrollera kontaktuppgifterna: telefonnummer, adress, mejladress och organisationsnummer. Ring eller mejla och se hur lätt det är att få svar. Ett svenskt företag kan du kontrollera via Skatteverkets e-tjänst.
5. Håll utkik efter Konsumentverkets varningstecken: ett butiksnamn som består av ett svenskt namn och en stad, kraftig rea på nästan allt, erbjudanden som bara gäller några minuter eller timmar och en valuta som plötsligt ändras i kassan.
6. Gör en bildsökning på produktbilderna. Används samma bilder av flera företag kan det vara ett varningstecken.
7. Sök i Konsumentverkets diarium om andra har anmält företaget. Konsumentverkets Varningslista innehöll inga företag när vi kontrollerade den 22 oktober 2026.

Betala så att du kan få tillbaka pengarna

• Kreditkort eller faktura: då omfattas köpet av konsumentkreditlagen, och du kan kräva återbetalning av kreditgivaren om varan inte kommer eller är felaktig. Med faktura kan du dessutom vänta med att betala om något går fel.
• Debetkort: om du kan reklamera kortköpet beror på bankens villkor för kortet, eftersom ingen lag ger dig den rätten.
• Swish och egna överföringar: en betalning du själv har godkänt räknas i regel inte som en obehörig transaktion, så banken behöver inte ersätta den. ARN har prövat flera sådana fall.
• Lämna bara ut kortuppgifter när du köper något, och skicka dem aldrig via mejl eller webbformulär.
• Låt inte webbutiken spara dina kortuppgifter, och använd ett kort som inte är kopplat till lönekontot när du handlar på nätet, råder Polisen.

Har du redan betalat en bluffsajt?

1. Har du lämnat ut kortuppgifterna: ring bankens eller kortutgivarens spärrtjänst och spärra kortet, och kontrollera om det har gjorts köp eller uttag som du inte känner igen.
2. Spara orderbekräftelse, mejl, skärmbilder och sidans adress.
3. Polisanmäl på 114 14 eller vid en polisstation. Kortet måste vara spärrat innan du anmäler ett kortbedrägeri.
4. Reklamera de obehöriga köpen till banken. Har du betalat med kreditkort för en vara som aldrig kom kan du använda invändningsrätten och vända dig till banken med samma krav som mot butiken.
5. Anmäl gärna butiken till Konsumentverket om marknadsföringen är vilseledande. Du får ingen hjälp i ditt eget ärende, men anmälningarna används när myndigheten kontrollerar att företagen följer reglerna.

En snygg butik bevisar ingenting längre. Kontrollera domänen, företaget och hur du betalar, och låt dig inte stressas av en nedräkning.