Vad är phishing? Så känner du igen nätfiske och gör rätt om du har klickat

Phishing, på svenska nätfiske, är när bedragare på olika sätt ”fiskar” efter dina uppgifter, skriver Polisen. De skickar mejl eller annonserar om något som ska locka dig att klicka på en länk, och målet är att du lämnar ut kortuppgifter eller personliga uppgifter som de kan använda för att komma åt dina pengar. Kommer lockbetet som sms kallas det smishing, och via telefon vishing. NCSC, Nationellt cybersäkerhetscenter, räknar också sociala medier till de vanliga kanalerna. När ett meddelande är skräddarsytt för just dig, med ditt namn och andra detaljer, kallas det riktat nätfiske (spear phishing).

Vad är bedragarna ute efter?

Konsumentverket sammanfattar syftet: att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla dina personliga uppgifter. Uppmaningen är nästan alltid att klicka på en länk till en falsk webbsida där du ska fylla i kortuppgifter, lösenord eller koder, att ringa ett visst nummer eller att föra över pengar. Konsumenternas Bank- och finansbyrå beskriver hur bedragaren också kan be dig logga in på internetbanken. Gör du det släpper du in bedragaren, som därefter inte sällan lurar dig att öppna ett nytt Mobilt BankID och swishar iväg pengarna.

Varningssignalerna som håller

• Det är bråttom. I oktober 2026 användes NCSC:s eget namn i mejl som påstod att mottagaren fått en ”officiell varning från rätten” och skulle svara inom 24 timmar. NCSC står inte bakom utskicken och använder e-postadresser från domänen ncsc.se.
• Du ombeds lämna känsliga uppgifter som koder, lösenord eller personuppgifter. Inga banker eller seriösa företag skickar sådana meddelanden, skriver Polisen.
• Webbadressen är nästan rätt. Polisens eget exempel är www.polisens.se: ett extra s, och du hamnar på en sida som är identisk med eller snarlik den riktiga. På en dator ser du adressen om du håller muspekaren över länken; på en iPhone trycker du och håller kvar på länken.
• Avsändaren ser äkta ut. En mejladress som refund@skatteverket.se bevisar ingenting, och med så kallad spoofing kan bedragare ringa från bankens riktiga nummer.
• Språket skaver. Kronofogden nämner meddelanden som är för vänskapliga eller skrivna på dålig svenska, som blandar svenska och engelska eller som vill att du betalar i euro.
• Du ombeds logga in med BankID eller låta någon fjärrstyra datorn. Gör aldrig det på uppmaning av någon som kontaktar dig, råder NCSC och Polisen i kampanjen Tänk säkert.

Har du klickat eller lämnat ut uppgifter? Gör så här

1. Har du lämnat ut kort- eller kontouppgifter: kontakta banken direkt och spärra kortet eller kontot. Använd inte numret i meddelandet eller numret bedragaren ringde från, utan leta själv upp bankens nummer. Polisen råder dig att börja med banken för att om möjligt stoppa fortsatt bedrägeri.
2. Har du använt BankID på uppmaning av någon annan: spärra ditt BankID via banken direkt, skriver BankID.
3. Har du skrivit ett lösenord på en falsk sida: byt det genast, och byt också på andra konton där du använder samma lösenord. Slå sedan på tvåfaktorsautentisering.
4. Spara bevisen: mejl, sms, konversationer och kontoöverföringar.
5. Polisanmäl genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Bedrägerier utom kontokortsbedrägeri går inte att anmäla på webben. Ring 112 om brottet händer just nu.
6. Har någon handlat eller tagit ut pengar med ditt kort ska du också reklamera de obehöriga köpen eller uttagen till banken, påminner Konsumentverket.

Vart rapporterar du nätfiske?

Hur vanligt är det?

Brå redovisar bedrägerierna som helhet: under 2025 anmäldes 232 862 bedrägeribrott i Sverige, 2 532 fler än året innan. Samtidigt ger bankernas åtgärder resultat. Enligt Polisens statistik minskade brottsvinsterna från telefonbedrägerier med 40 procent under 2024, skrev Svenska Bankföreningen i september 2025, bland annat tack vare en förbättrad process för att utfärda Mobilt BankID.

Skyddar ett antivirusprogram mot nätfiske?

Delvis. Gmail flyttar upptäckta nätfiskemejl till skräpposten eller visar en varning, och i Chrome kan du välja Förbättrat skydd i Säker webbsökning för att få varningar om nätfiske och osäkra webbplatser. Polisen råder dig också att ha ett uppdaterat virusskydd i dator och mobil. Men det viktigaste skyddet är vanan: Apple skriver att det säkraste, när ett oväntat meddelande eller samtal ber om personlig information, är att anta att det är en bluff och kontakta företaget direkt.

Länken i ett meddelande du inte väntade dig är den du aldrig behöver. Gå själv till banken, myndigheten eller företaget: finns problemet på riktigt, syns det där.