Id-kapning: vad du gör direkt, hur du upptäcker det och hur du skyddar dig mot identitetsstöld

Id-kapning, som också kallas identitetsstöld eller identitetsbedrägeri, är när någon använder dina personuppgifter för att till exempel ta lån, få krediter eller köpa varor, skriver Polisen. Det kan också vara att någon utger sig för att vara du på nätet, till exempel genom att ta över ditt konto i sociala medier och be dina vänner om snabba överföringar. Skatteverket kallar det identitetsintrång när någon obehörig använder din legitimation, dina lösenord, ditt personnummer eller ditt mobila bank-id.

Hur många som drabbas syns i Brås Nationella trygghetsundersökning 2026: 3,9 procent av befolkningen uppger att de utsattes för kort- eller kreditbedrägeri under 2025, en kategori där enkätfrågan nämner skimning och identitetsstöld som exempel. Året innan var andelen 4,3 procent.

Tecknen

• Du får besked om en kreditupplysning som du inte känner igen. UC skickar alltid en upplysningskopia till dig när någon tar en kreditupplysning.
• Du får fakturor, inkassokrav, orderbekräftelser eller välkomstbrev för varor och tjänster som du inte har beställt.
• Du får avslag på lån som du själv söker, eller ansökningsblanketter för lån som du aldrig har ansökt om.
• Ett mobilnummer som du inte känner till är registrerat på dig.
• Din post slutar komma, eller du får besked om en adressändring som du inte har beställt.

Gör så här, i den här ordningen

1. Kontakta banken. Kontrollera konton, lån och kort, och fråga om du ska spärra BankID, konton och betal- och kreditkort. Både Polisen och Konsumentverket sätter banken först.
2. Polisanmäl på 114 14 eller vid en polisstation; identitetsbedrägeri går inte att anmäla på webben. Är du utomlands ringer du +46 77 114 14 00.
3. Spärra din kreditupplysning. Hos UC aktiverar du en bedrägerispärr online som gäller direkt i två veckor och även läggs hos de andra anslutna kreditupplysningsföretagen; laddar du upp en kopia av polisanmälan förlängs den. Hos Dun & Bradstreet förlängs spärren upp till fem år om du inom två veckor skickar in polisanmälan och ett brev. Spärren går inte att lägga i förebyggande syfte.
4. Bestrid fakturor och krav för sådant du inte har beställt. Du är inte skyldig att betala, men du måste meddela företaget skriftligen att du inte kommer att betala. Konsumentverket har mallar.
5. Kontrollera hos Skatteverket att ingen har ändrat din folkbokföringsadress, och hos Svensk Adressändring att ingen eftersänder din post. Har någon ändrat adressen, ring Skatteupplysningen på 0771-567 567 och skicka en kopia av polisanmälan till Skatteverket.
6. Spärra id-kort eller körkort som du har blivit av med: körkort hos Transportstyrelsen, pass och nationellt id-kort hos Polisen och Skatteverkets id-kort på 010-331 10 10.
7. Har ett konto kapats: byt lösenord och slå på tvåfaktorsautentisering. I många hemförsäkringar finns hjälp att få vid id-kapning, och kommunens budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri om du behöver stöd med ekonomin.

Om kravet hamnar hos Kronofogden

Även om du har bestridit en falsk faktura kan avsändaren skicka en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden. Får du ett sådant brev ska du först svara att du har tagit emot det, på Mina sidor, per telefon eller med mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i brevet. Att du svarar betyder inte att du godkänner kravet. Invänd sedan (bestrid) inom förklaringstiden som står i brevet, på Mina sidor, med blankett, i ett mejl eller i ett brev, och förklara varför kravet är fel. Gör du ingenting fattar Kronofogden ett beslut, ett utslag, och efter det återstår bara att ansöka om återvinning i domstol. Kronofogden utmäter inte så länge det saknas ett utslag eller en dom.

Spärrarna som gör det svårare att kapa din identitet

Söker du efter en personspärr? Någon allmän spärr som stoppar all användning av ditt personnummer har vi inte hittat hos Polisen, Skatteverket eller kreditupplysningsföretagen. Det närmaste är bedrägerispärren, det som UC kallar ”spärra personnummer”: den stoppar kreditupplysningar på dig hos de anslutna företagen, och Dun & Bradstreet skriver att den försvårar nya bedrägerier.

Gör det svårare för nästa bedragare

• Lämna inte ut personnummer, kort- eller kontonummer i onödan, och skicka inte personuppgifter eller inloggningsuppgifter via e-post utan att först ha kontrollerat att företaget eller myndigheten verkligen har begärt dem.
• Ha en brevlåda som går att låsa, och be någon du litar på att tömma den när du är bortrest.
• Anmäl en borttappad id-handling till polisen och till kreditupplysningsföretagen.
• Läs din BankID-historik i BankID-appen, där du ser hos vilka företag och tjänster ditt BankID har använts.
• Har du en digital brevlåda får du ett meddelande om du eller någon annan ändrar din folkbokföringsadress.

Ibland finns bedragaren nära. Konsumentverket beskriver ekonomiskt våld, till exempel att någon kontrollerar dina bankkonton eller ditt bank-id eller tar lån i ditt namn, som en form av våld i nära relation.

Ring banken, polisanmäl och spärra kreditupplysningen. Bestrid sedan varje falskt krav, ett i taget.